Vasaloppet lanserar Trailvasan 30
Foto: Vasaloppet

Vasaloppet lanserar Trailvasan 30


Vasaloppet lanserar ett nytt löplopp 2020: Trailvasan 30. Nyheten är ett kortare komplement till Ultravasan 45 och 90 och arrangeras samma dag.

Deltagarna i Trailvasan 30 startar i Oxberg klockan 11.00 den 22 augusti 2020. Löparna ska sedan ta sig de 30 kilometerna till målet i Mora via de klassiska Vasaloppskontrollerna i Hökberg och Eldris. Det är samma sträckning som löparna i Ultravasan 45 och Ultravasan 90 avslutar med.

Trailvasan 30 är en tävling där vinnare koras i två klasser, herr och dam. Alla deltagare har nio timmar på sig att ta sig till målet i Mora. Det gör att man kan välja om man vill gå eller springa sträckan.

Trailvasan 30 öppnar också upp för möjligheten att kunna genomföra Vasaloppstrippeln 30. Vasaloppstrippeln innebär att du åker skidor, cyklar och springer samma sträcka under ett och samma kalenderår. Den har tidigare bara kunnat genomföras på distanserna 90 och 45 kilometer.

Anmälan till Vasaloppets sommarvecka 2020 öppnar söndag den 15 september 09.00 på vasaloppet.se

 

Bli medlem gratis idag!

Springtime Sports Club är till för dig som vill komma igång eller ta nästa steg i ditt motionerande – eller söker en idrottsförening att tävla för. Som medlem får du tillgång till massor av inspirerande artiklar, exklusiva erbjudanden och en stor härlig gemenskap fylld med träning och rörelseglädje. Häng med du med!

Bli medlem


Därför är Vasaloppsåkare lyckligare

Därför är Vasaloppsåkare lyckligare


Tidigare studier har visat att Vasaloppsåkare är betydligt mer fysiskt aktiva i vardagen och lever längre än andra. Nu har en grupp svenska forskare visat att längdskidåkare också blir mindre deprimerade.

Forskarna har följt 200 000 Vasaloppsåkare under åren 1989–2010 och har sett att dessa drabbades av depression hälften så ofta som befolkningen i stort. Studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychiatry Research, visade att samma mönster gällde för ångest och oro. Skidåkarna drabbades av ångestrelaterade sjukdomar hälften så ofta som befolkningen i stort. De här resultaten går också i linje med andra studier gjorda på människor som konditionsidrottar.

Forskarna drar slutsatsen att det är Vasaloppsåkarnas fysiskt aktiva livsstil som är huvudorsaken till att risken för att drabbas av psykisk ohälsa halveras. De diskuterar även om andra positiva faktorer vid sidan av den fysiska träningen påverkar det mentala måendet. Faktor som det sociala umgänget och gemenskapen, att ha ett meningsfullt mål, att man vistas mer utomhus, eller att den regelbundna träningen leder till en bättre kosthållning. Det har man däremot inte kunnat påvisa i studien.

Skillnad mellan könen

Resultaten i studien visade att risken för depression bland Vasaloppsåkare minskade lika mycket hos båda könen. Forskarna upptäckte dock en intressant skillnad mellan könen vad gäller kopplingen mellan fysisk prestation och depression. Hos männen kunde de se att skidåkare som var snabbare också var mer skyddade mot depression än långsammare åkare. Här är det lätt att tro att det är den större träningsdosen hos manliga ”snabba” Vasaloppsåkare som främst förklarar det ökade skyddet mot depression.

Bland de snabbaste kvinnliga åkarna såg de tvärtom en högre risk att drabbas av depression jämfört med de långsammare kvinnliga åkarna, även om skillnaden inte var statistiskt säkerställd. Samtidigt understryker forskarna att de snabbaste Vasaloppskvinnorna fortfarande löpte betydligt mindre risk att drabbas av depression jämfört med övriga befolkningen.

Andra orsaker bakom skillnad?

Studien förklarar inte varför de högpresterande kvinnorna i Vasaloppet drabbas av depression i större utsträckning än de som åker långsammare. Även om det finns vissa skillnader mellan den kvinnliga och manliga hjärnan så kan svaret till skillnaderna finnas någon helt annanstans, menar forskarna.

En amerikansk studie visade att kvinnor som berättade att de tränade för att de ville tappa i vikt eller trimma kroppen hade sämre livskvalitet än de som uppgav att de tränade för att förbättra sin hälsa. Hos männen fanns ingen sådan koppling. Där verkade anledningen till träningen inte spela någon roll för träningens effekter på deras mentala hälsa.

Detta fenomen skulle kunna förklara fynden i den nya svenska studien. Det kan vara så att den högre andelen depression hos de högpresterande kvinnliga skidåkarna bättre förklaras av de individuella skälen att träna än själva träningsnivån.

Prova 2 nr för endast 19 kr!

Prova 2 nr för endast 19 kr!


Nu får du chansen att testa 2 nr av Runner’s World. Du får tidningen bekvämt hem i brevlådan. Du får även tillgång till låst material på webben och hela vårt digitala arkiv där du förutom Runner’s World även kan läsa Bicycling och Vasalöparens digtitala tidningar i din läsplatta eller mobil. Inte nog med det! Du får som prenumerant 20% på löparskor och kläder hos Runner’s Store, rabatter på löp- och träningsresor med mera!

Tre tumregler för vinnande vinterträning!

Tre tumregler för vinnande vinterträning!


Löpning vintertid innebär ofta att du får ge dig ut i mörker och kyla med halkiga, opålitliga underlag. Detta till trots kan vintern bli den period när löpningen känns som mest givande. Särskilt om du följer våra tre tumregler för effektiv vinterträning: regelbunden träning, allsidig träning och gradvis ökning av träningsbelastningen.

Oavsett om du förbereder dig för en kommande tävlingssäsong eller löper för ditt välbefinnande blir vinterträningen en lugnare förberedelseperiod för resten av året. Du kan tona ned din strävan efter att hålla detaljkoll, lägga mindre vikt vid att ständigt mäta och testa din prestationsförmåga och i stället fokusera på själva löpupplevelsen. Effektiv vinterträning handlar i hög grad om att hitta en spontan rörelseglädje, kunna njuta av naturens växlingar och bygga en stabil grund för framtida, mer intensiva träningspass.

Har du ambitioner att utveckla din löpning bör du självfallet ha en konkret plan för hur du ska nå dina mål under den kommande säsongen. Men kom ihåg att under vintermånaderna är det en fördel om träningsplanen inte görs alltför detaljerad. Framåt vårkanten, när det är dags att spetsa formen, kan de enskilda träningspassen styras mer noggrant och löptempot ges en mer central roll.

Det faktum att vinterträningen kräver mindre detaljstyrning betyder också att du snarare kan organisera dina träningspass efter din vardag och inte tvärtom. Att exempelvis löpa till och/eller från arbetet gör löpandet tidseffektivt och frigör tid till andra viktiga aktiviteter.       

Under vinterträningen är det tre enkla grundprinciper som är helt avgörande, för att du ska få till stånd en solid plattform att bygga vidare på under resten av året. Med kontinuitet, progressivitet och allsidighet som ledstjärnor under vintermånaderna skapar du rätt förutsättningar för att kunna hantera snabbare träningspass och tävlingar på ett bra sätt längre fram under säsongen.

1. Kontinuitet: prioritera träningsmängd före tempo

Grundläggande för all fysisk prestationsförbättring är att träningsstimuleringen sker regelbundet. Om det går alltför lång tid mellan de olika träningstillfällena kommer nämligen effekten av träningsbelastningen att hinna avklinga mellan passen. Strategin för en långsiktig uppbyggnad under vintern bör därför vara att träna ofta.

Om vi emellertid ska kunna hantera tätt återkommande löpträningspass måste intensitet och omfattning (läs distans!) ligga på en förhållandevis måttlig nivå. I klartext innebär det att merparten av vinterträningen bör utgöras av medellånga distanspass i kontrollerat, måttligt ansträngande tempo.

Det innebär inte att alla träningspass ska se likadana ut. Med fördel varierar vi kort och långt samt lägger in ett och annat kortare fartpass då och då, främst för att underhålla löpteknik och fartkänsla. Att löpa långt och länge har dock prioritet framför att löpa fort.   

Ofta säger man i träningssammanhang att ”mer inte alltid är bättre”, men är det någon gång under året som man bör sträva efter att öka sin träningsmängd är det under perioden november till mars. Men att klara av att löpa mer vecka för vecka fordrar att du disciplinerat håller tillbaka löptempot under merparten av dina träningspass.

Speciellt när du tränar i större grupper kan det vara frestande att utmana dina träningskamrater och bränna sitt krut i onödan. Det får då negativa följder för återhämtningen mellan passen och du får i förlängningen svårt att hantera den träningsmängd som du har planerat.

2. Progressivitet: öka träningsbelastningen gradvis

I inledningen av en grundträningsperiod är det lätt att spänna bågen lite väl hårt. I vår ambition att förbättra oss som löpare finns alltid risken att vi rivstartar uppbyggnadsträningen genom att direkt lägga oss på en nivå som vi med nöd och näppe kan klara av. På så sätt lämnar vi inget utrymme för att successivt öka träningsbelastningen under de tre till fyra månader som vinterträningen omfattar.

Lär vi oss istället att tänka långsiktigt och låta veckorna fram till nyår bli en sorts mjukstart, där vi hela tiden känner att vi relativt enkelt kan klara av de enskilda träningspassen, kan vi lättare hålla träningsmotivationen på en hög nivå framöver. Känslan bör generellt vara att man efter ett fullföljt träningspass känner att det finns en extra energireserv kvar, som inte har utnyttjats.

En successiv upptrappning av träningsmängden efter nyår fram till början av mars gör att kroppen ges tillräckligt med tid för att kunna tillgodogöra sig den ökade belastningen på ett kontrollerat sätt. Därefter kan mer tempobetonad träning introduceras och träningsmängden efterhand reduceras något, för att säkerställa tillräcklig återhämtning.

3. Allsidighet: lägg grunden före specialiseringen

Det som främst gör vinterträningen så stimulerande är att man faktiskt får chansen att starta upp ett nytt projekt. Gör du rätt från början och lyckas skapa ett bra fundament kommer du längre fram under året att få skörda frukterna av vinterns träningsflit.

När väl våren kommer och du blir mer inriktad på att öka löptempot, brukar det ofta vara svårt att ge kompletterande träningsinslag som styrka, rörlighet och löpteknik någon större uppmärksamhet. Det är därför främst under vinterträningen som du bör avsätta tid till dessa träningsmoment. Det kommer att göra oss mindre skadebenägna och betyder att du bättre kan hantera snabbare löpning framåt vårkanten.

Minst två träningsdagar i veckan bör innehålla någon typ av styrke- och rörlighetsövningar. Antingen sker detta som en avslutning på ett lämpligt (inte alltför ansträngande) löppass eller som separata träningspass. Hur hög prioritering denna typ av träning ska ges, avgörs av dina individuella behov.

På liknande sätt bör det avsättas tid för löpskolning i samband med uppvärmningen inför vissa löpträningspass. Ofta kan detta ge bättre effekt på din utveckling som löpare än att addera ytterligare några kilometer ren distanslöpning. Men också här – precis som med styrka och rörlighet – gäller det att göra en individuell bedömning av behovet hos den enskilde löparen

Slipa på din skidteknik

Slipa på din skidteknik


Diagonalåkning är den teknik som de flesta förknippar med längdskidåkning. Får du till den bra kan du åka snålare och snabbare – och orka längre. Här är sju bra tips på vägen.

Balansen är a och o

Diagonalåkning innebär att du växelvis flyttar din kroppsvikt från det ena till det andra benet. Gör du det på rätt sätt så blir det lättare att trycka ned skidans fästzon, så att du får fäste när du skjuter ifrån. Men det kräver att du verkligen lägger hela kroppsvikten på ena benet. Gör du inte det får du sämre fäste. 

Men diagonalåkning ställer också höga krav på din balans. En bra övning för att träna upp den är att stå stilla på ena skidan, och sträcka ut det andra benet rakt bakåt. När du åker är det nämligen viktigt att det bakre benet är nästintill rakt utsträckt. Detta för att du ska få med dig så mycket fart som möjligt när du sedan drar fram det.

Att åka på en skida är bra balansträning.

Att åka på en skida är också fin balansträning och bra träning för bålstyrkan. På nästa nivå kan du försöka spurta på en skida. För denna övning behöver du nödvändigtvis inte ta av dig någon skida.

Det börjar med höften

För att underlätta tyngdöverföringen och för att förlänga tagen har höftarbetet en avgörande betydelse. Sträva efter att hålla höften högt genom en stolt hållning – du ska inte vara ihopsjunken när du åker.

Rikta blicken minst ett tiotal meter framåt, det gör också att din kroppsposition blir mer upprätt. Det är också viktigt att du inte håller bäckenet helt stelt, utan roterar höfterna för att förlänga bentagen. 

… och skjut ifrån!

När du skjuter ifrån lägger du över hela kroppstyngden på främre delen av foten. Böj knät så att du kan trycka ner skidan i snön, och skjut ifrån med en distinkt kick.

På väg framåt igen ska foten landa i höjd med den andra foten, för att sedan fortsätta framåt tills underbenet är i 90 graders vinkel mot underlaget. 

Lämna stavarna hemma

Fokus i din teknikträning bör till en början främst ligga på tyngdöverföring, frånskjut och att åka med långa, utsträckta tag. Ett utmärkt sätt att träna detta är att åka utan stavar. 

Åk gärna tio minuter utan stavar i början av vartannat träningspass. Rör armarna som om du höll i stavarna. Åk med låg frekvens, stora rörelser och sträva efter ett kraftfullt frånskjut för att få fäste.

Testa också att diagonala med bara en stav – det är ett tacksamt sätt att träna på att sträcka ut bra, samtidigt som du får fin balansträning.

Övningen kommer att förbättra din balans och din teknik överlag. Du kan bli trött i ländryggen i början – men det går över.

Stava på rätt sätt

Stavarna ska sättas i ungefär i höjd med främre delen av motsatt fot (det vill säga höger stav i höjd med främre delen av vänster fot och vice versa). Men stavisättningen är också till viss del beroende på terräng och fart. Ju högre fart, desto längre fram kan du sätta i stavarna – men sätt aldrig i dem så långt fram som helt vinkelrätt mot underlaget.

För att få så mycket kraft som möjligt bör armbågen vara i cirka 90 graders vinkel från starten av stavisättningen tills det att du dragit igenom halva taget.

Tänk smalt

Sätt i stavarna närmare spåret så får du ut mer av kraften i din färdriktning.

Många sätter i stavarna för långt ut åt sidorna, för att hålla balansen och minska risken för att fälla sig själv med stavarna. Men det leder till att mindre kraft riktas framåt. Försök att sätta i stavarna fem centimeter bredvid spåret.

Slappna av

Bakom kroppen sträcker du ut armen och öppnar upp handen, allt för att få ett så långt tag som möjligt. Ett vanligt misstag är att ha för löst spända handremmar vilket gör att du måste krama om staven med handen. Det begränsar längden på taget. 

Morotsmaran – en insamling till Cancerfonden

Morotsmaran – en insamling till Cancerfonden


Det finns många anledningar till att springa. Carin som för några år sedan förlorade sin man i cancer började springa som terapi under hans sjukdomstid. Frustrationen över att det inte finns något botemedel för cancer fick Carin att vilja samla in pengar till Cancerfondens forskning.

Löpningen har blivit en stor del av Carins liv och tack vare den har hon både fått uppleva många roliga äventyr och fått nya vänner för livet. Den första stora utmaningen och äventyret var att springa Medoc Marathon. Genom löpningen träffade Carin också Lisa som hon nu ska springa Lissabon Marathon tillsammans med. De bestämde sig för att göra deras lopp till ett insamlingslopp och ska springa loppet i varsin morotsdräkt för att samla in både leenden, glädje och motivation längs banan. Samtidigt uppmanar de alla som vill att skänka 50 kr (som en lyxig utekaffe) till Cancerfonden

Vi följer Carin och Lisa under loppet, du kan följa dem på Instagram under #morotsmaran.

Lunchrörelsen – utefys i Alvik

Lunchrörelsen – utefys i Alvik


Lunchrörelsen drar igång höstens första pass – Utefys i Alvik – gratis träning anpassad för att alla ska kunna vara med!

Välkommen att vara med på ett glädjefyllt cirkel- och rörelseträningspass utomhus, utan redskap. Passet är anpassat så att alla kan vara med på sin egen nivå.

Tid: Onsdag 23 oktober, klockan 12.00. Passet är ca 40 minuter långt.
Plats: Alvik, samling vid Gustavslundsvägen 12, vid stora gräsmattan bredvid Melanders Fisk.
Ledare: Camilla Rahm
Pris: Gratis
För vem: Alla är välkomna!