Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?
Det verkar som att socker i flytande form har en större negativ effekt på hälsan och vikten än socker i fast form. Det här visar en ny studie utförd på möss.

Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?


Tidigare studier på människor har visat att det verkar vara skillnad på hur vi hanterar kalorierna i socker beroende på om vi äter eller dricker dem. Nu visar en ny studie att möss som dricker socker blir fetare än möss som äter socker. 

Den nya studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Metabolism, har undersökt effekten av socker på vikten hos möss – beroende på om de dricker eller äter sockret.

I studien delades mössen in i fyra olika grupper som alla fick äta och/eller dricka lika stora andelar socker. Den grupp som bara åt socker och drack vatten gick upp minst i vikt. Den grupp som även drack sockervatten gick upp mest i vikt – trots att båda grupperna fick i sig lika många kalorier från socker. 

Forskarnas slutsats är att socker i flytande form har en större inverkan än socker i fast form. Det här gäller både viktuppgång i form av fetma och relaterade riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (metabolt syndrom). 

 

Bli medlem gratis idag!

Springtime Sports Club är till för dig som vill komma igång eller ta nästa steg i ditt motionerande – eller söker en idrottsförening att tävla för. Som medlem får du tillgång till massor av inspirerande artiklar, exklusiva erbjudanden och en stor härlig gemenskap fylld med träning och rörelseglädje. Häng med du med!

Bli medlem


Därför ska du lyfta vikter innan du tränar kondition

Därför ska du lyfta vikter innan du tränar kondition


Är syftet med din styrketräning att bli starkare eller att gå ner i vikt? Då finns det goda skäl att fundera över när du lyfter dina vikter i förhållande till din konditionsträning, visar forskningen.

Det är ju praktiskt att både köra lite kondition och styrka när man ändå ger sig iväg till gymmet. Men hur ska man lägga upp passet? Jo, om syftet med din styrketräning primärt är att bli starkare (en vanlig anledning, det erkänner vi …) ska du inleda med viktlyftandet.

Anledning är att styrketräning kräver fokus och energi, så att du lyfter med rätt teknik och undviker skador. Om du i stället inleder med ett hårt konditionspass på löpbandet, spinningcykeln eller i stakmaskinen är risken stor att du är så trött att du helt enkelt presterar sämre i styrketräningsmomentet.

Det här säger forskningen

Det här påståendet är inte taget ur luften. I en studie, genomförd på Sao Paulos universitet i Brasilien 2015, jämförde forskarna tre träningspass med olika innehåll: styrketräning, löpning följt av styrketräning och cykling följt av styrketräning. Resultatet visade att konditionsträning som löpning eller cykling före styrketräning begränsade antalet repetitioner försökspersonerna kunde göra, jämfört med när de bara tränade styrka.

Det här har man även sett i andra studier. I en studie, publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research, såg forskarna att muskelstyrkan minskade när försökspersonerna hade sprungit på löpbandet innan de styrketränade. Det visade sig också att både puls och den upplevda ansträngningsnivån ökade – vilket kanske inte är så förvånande.

Gäller även för viktnedgång

Om syftet med din styrketräning primärt är att gå ner i vikt är den här ordningen också att föredra. Genom att träna kondition efter styrketräning brände försökspersonerna i en annan studie mer fett under konditionspassets första femton minuter, jämfört med när de tränade kondition först. Resultatet från den här studien publicerades i Medicine and Science in Sports and Exercise.

Vinn plats på Prana Festival

Vinn plats på Prana Festival


Nu har du som medlem i Springtime Sports Club möjlighet att vinna en plats (värde 2 250 kr) på Prana Festival i Göteborg, 28-29 september. För att kunna delta och vinna behöver du svara på nedan fråga och vara medlem i Springtime Sports Club (du blir medlem här.)

Du kan läsa mer om Prana Festival här. Tävlingen pågår t.o.m 20 september. Lycka till!

Ont i lederna? Träna bort smärtan.

Ont i lederna? Träna bort smärtan.


En studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Musculoskeletal Disorders 2017, visar att träning kan ge effektiv smärtlindring vid artros.

Studien analyserade effekterna av en dansk satsning för att förbättra livskvaliteten för människor med ledsmärta på grund av artros. Satsningen startade 2013.

Forskarna analyserade resultatet av behandlingen av knappt 10 000 patienter med artros (ledförslitning) i knän och höfter. En timme träning två gånger i veckan under en sexveckorsperiod räckte för att drabbade skulle uppleva 25 procent mindre smärta.

En av forskarna, professor Ewa M Roos vid Syddansk universitet i Odense, menar att det finns gott om vetenskapliga bevis för att träning kan lindra ledsmärta. Träning är lika effektivt som antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och effektivare än läkemedel med paracetamol när det gäller smärtlindring vid artros.

Hon rekommenderar därför träning till och med vid artros som är så allvarlig att den kvalificerar för operation, i en artikel publicerad på idrottsforskning.se.

Så orkar du ultralångt

Så orkar du ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintaget på riktigt långa lopp – oavsett om du ska genomföra ett Ironmanlopp eller springa Ultravasan.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott.

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 40 till 110 gram per timme.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade till exempel 2015 ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 70 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck, men man kan lika gärna äta mat eller dricka vanlig dryck. Sportdrycker och gel är populärt dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater.

Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 

Urval av referenser:

Trent Stellingwerff: Competition Nutrition Practices of Elite Ultra-Marathon Runners, International Journal of Sport Nutrition and Exercise, 2015.

Anna Barrero: Energy Balance of Triathletes during an Ultra-Endurance Event, Nutrients, 2015. 

Toppa med D-vitamin

Toppa med D-vitamin


D-vitamin har stor betydelse för vår hälsa – och solen är vår främsta källa till det!

Brist på D-vitamin anses kunna orsaka bland annat depressioner, försvagat skelett, autoimmuna sjukdomar och cancer, enligt forskning publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition.

Ett säkert sätt att säkerställa att man inte drabbas av D-vitaminbrist är att vistas i solen, vilket triggar igång en kemisk process i kroppen som bildar D-vitamin. Men det räcker med 15 minuter dagligen för att få dagsbehovet – i varje fall om man befinner sig i Sverige under sommaren.

Längre söderut där UV-strålningen är starkare behöver man inte ens 15 minuter i solen – då räcker en kortare stund. Har du mörk hud behöver du däremot mer UV-strålning för att bilda D-vitamin.

Så påverkas din prestation av sommarvärmen

Så påverkas din prestation av sommarvärmen


Ju varmare det är, desto svårare är det att prestera inom löpning. Så här påverkar olika temperaturer din prestationsförmåga.

+ 10–15° C
Elitlöpare som gör 2.10 på maran presterar 1–2 minuter sämre tider. Elitmotionärer som springer under 3 timmar på maran springer 4–8 minuter långsammare.

+ 16–20° C
Löpare som springer 10 kilometer på 45 minuter presterar cirka 40 sekunder sämre tider. Elitlöpare gör 1–4 minuter sämre tider på maraton.

+ 21–26° C
Elitlöpare som gör 2.10 på maraton springer cirka 3 minuter långsammare. Elitmotionärer som gör under 3 timmar på maran kan tappa så mycket som 20 minuter på grund av värmen.

+ 27–32° C
Om temperaturen är över +27° C och luftfuktigheten överstiger 70 procent ser man en tydlig nedgång i prestationsförmåga. Om man vill minska den effekten kräver det att man acklimatiserar sig i god tid före sitt lopp.

+ 32° C eller mer
Så höga temperaturer är en ovanlighet i Sverige, men kan förstås vara en realitet på semestern eller under tävlingar i sydligare länder. Måste du ändå springa i hettan så se till att ha koll på vätskebalansen – och var uppmärksam på tecken på överhettning.