Åtta tips för bättre sömn

Åtta tips för bättre sömn


Din kropp kan inte återhämta sig utan sömn. Här får du våra bästa sömntips som kan hjälpa din kropp att reparera sig. 

Var konsekvent 

Håll fast vid samma rutin när du ska somna och vakna. Du kanske lyssnar på lite lugn musik eller läser en bok. 

Gå i ide 

Sovrummet ska vara svalt, mörkt och tyst. Investera i mörkläggningsgardiner och täck över eller ta bort ljuskällor i form av väckarklockor eller mobiler.

Strunta i smärtpiller 

Antiinflammatorisk medicin kan hålla en del vakna. Försök att avhjälpa smärta på annat sätt, till exempel genom att använda en värmekudde. 

 Ha tålamod 

Träning kommer att göra att du börjar sova bättre, men det kan ta upp till fyra månader innan du ser den effekten på din sömn. 

Koppla ner 

Stäng av teven, datorn och läsplattan en timme före sängdags. Deras blåaktiga ljus gör att produktionen av sömnhormonet melatonin blockeras. 

Drick mindre 

För att undvika att behöva gå upp mitt i natten och kissa är det bra om du inte dricker senare än tre timmar innan du somnar. Och undvik alkohol. Det kan hjälpa dig att somna, men stör din djupsömn. Har du svårt att somna kan du också testa att byta till koffeinfritt kaffe eller grönt te efter klockan 17.00.

Stäng av

En bra avslappnings-övning innan du somnar är att fokusera på att andas lugnt och tänka dig att du stänger av en muskelgrupp i taget. Börja från fötterna och gå uppåt. 

Tupplur eller inte tupplur

Bra idé – men ge dig själv starttid. Om du är trött och kanske har sovit dåligt några nätter är en tupplur absolut en del av en bra uppladdning inför ett pass. Men tänk också på att du kanske inte är redo att sticka ut direkt när du har vaknat.

 

Bli medlem gratis idag!

Springtime Sports Club är till för dig som vill komma igång eller ta nästa steg i ditt motionerande – eller söker en idrottsförening att tävla för. Som medlem får du tillgång till massor av inspirerande artiklar, exklusiva erbjudanden och en stor härlig gemenskap fylld med träning och rörelseglädje. Häng med du med!

Bli medlem


Svenskar äter mindre socker och kött – och mer grönsaker

Svenskar äter mindre socker och kött – och mer grönsaker


En undersökning som den ideella föreningen Frisk Mat har genomfört visar att många svenskar har dragit ner på socker och rött kött. Var fjärde äter också mer grönsaker. Samtidigt har en av tre inte ändrat kosten alls.

Den kostförändring som flest av respondenterna i den internetbaserade undersökningen, 28 procent, har gjort det senaste året är att dra ner på sockerintaget. Andra tydliga förändringar är en minskad köttkonsumtion (23 procent) eller att man äter mer grönsaker (26 procent) än tidigare. Samtidigt har 35 procent av de som besvarade undersökningen inte gjort några koständringar alls.

Det här visar en färsk undersökning från föreningen ​Frisk mat​, genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov i oktober 2019. Resultatet är baserat på 1 016 intervjuer med män och kvinnor över 18 års ålder i Sverige.

Vill du göra hälsosammare val? Då kan Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hälsosamma matvanor vara en bra start: 

● Ät mer frukt och grönsaker – gärna minst 500 gram om dagen.
● Ät fisk och skaldjur, gärna 2–3 gånger per vecka.
● Byt till fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

● Byt till nyttiga matfetter – välj exempelvis rapsolja eller flytande matfetter.
● Byt till magra mejeriprodukter – gärna osötade och berikade med D-vitamin.
● Ät mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka.

● Ät mindre salt – men använd salt med jod.
● Ät mindre socker – minska särskilt på söta drycker.

Prova 2 nr för endast 19 kr!

Prova 2 nr för endast 19 kr!


Nu får du chansen att testa 2 nr av Runner’s World. Du får tidningen bekvämt hem i brevlådan. Du får även tillgång till låst material på webben och hela vårt digitala arkiv där du förutom Runner’s World även kan läsa Bicycling och Vasalöparens digtitala tidningar i din läsplatta eller mobil. Inte nog med det! Du får som prenumerant 20% på löparskor och kläder hos Runner’s Store, rabatter på löp- och träningsresor med mera!

Nu är det D som gäller

Nu är det D som gäller


Nu går vi snart in i den mörkaste årstiden. Då kan det vara läge att påminna sig om vilken stor betydelse D-vitamin har för vår hälsa – och att solen är vår främsta källa till det! 

Brist på D-vitamin anses kunna orsaka bland annat depressioner, försvagat skelett, autoimmuna sjukdomar och cancer, enligt forskning publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition. 

Det finns två sätt att få i sig D-vitamin. Dels via maten och dels genom att vistas i solen. Att vistas i solen triggar nämligen igång en kemisk process i kroppen som bildar D-vitamin. Det räcker med att vara barärmad i solen, 15 minuter 2–3 gånger per vecka, för att få dagsbehovet – i varje fall om man befinner sig i Sverige under sommaren. 

Längre söderut där UV-strålningen är starkare behöver man inte ens 15 minuter i solen – då räcker en kortare stund. Har du mörk hud
behöver du däremot mer UV-strålning för att bilda D-vitamin.

Eftersom D-vitamin lagras i kroppen kan en del av behovet under vinterhalvåret täckas genom att vara ute i solen under sommaren. Men under vinterhalvåret är solstrålningen för svag för att D-vitamin ska kunna nybildas. Då krävs i stället att vi får i oss D-vitamin genom mat eller D-vitamintillskott. (Ett annat sätt är förstås att åka på en inspirerande träningsresa till soligare breddgrader.)

Maten som har D

Genom maten får vi främst i oss D-vitamin från fisk som lax, sill och makrill eller via kött eller ägg. D-vitaminberikade mjölkprodukter, margarin och andra livsmedel kan också vara viktiga källor. I Sverige berikas viss mjölk, fil, yoghurt samt vissa vegetabiliska och laktosfria alternativ. Även vissa matfetter berikas med D-vitamin. Under 2020 utvidgas det kravet till att gälla samtliga mejeriprodukter och växtdrycker i dessa grupper, samt margariner och matfettsblandningar.

Det går inte att få i sig skadliga mängder D-vitamin enbart via maten, men det går att överdosera genom kosttillskott som innehåller D-vitamin. För höga mängder D-vitamin är giftigt och kan bland annat leda till njursvikt.

Källa: Livsmedelsverket

Lunchrörelsen – utefys i Alvik

Lunchrörelsen – utefys i Alvik


Lunchrörelsen drar igång höstens första pass – Utefys i Alvik – gratis träning anpassad för att alla ska kunna vara med!

Välkommen att vara med på ett glädjefyllt cirkel- och rörelseträningspass utomhus, utan redskap. Passet är anpassat så att alla kan vara med på sin egen nivå.

Tid: Onsdag 23 oktober, klockan 12.00. Passet är ca 40 minuter långt.
Plats: Alvik, samling vid Gustavslundsvägen 12, vid stora gräsmattan bredvid Melanders Fisk.
Ledare: Camilla Rahm
Pris: Gratis
För vem: Alla är välkomna!

Träna hjärnan – på ålderns höst

Träna hjärnan – på ålderns höst


Att fysisk träning är viktigt för att behålla den mentala skärpan på äldre dagar är känt sedan tidigare – ett budskap som inte minst Anders Hansen har hamrat in i oss via sina böcker, sommarprat och tv-program.

Men hur mycket och vilken sorts träning bör du ägna dig åt för att de små grå ska åldras väl? En omfattande analys av 4 600 kliniska studier har kommit fram till hur motion för äldres hjärnor bör se ut i praktiken.

Forskarna fann att de flesta typer av träning, som promenader, löpning, cykling, styrketräning och yoga, kan bidra till en bättre kognitiv förmåga. Den största förbättringen sågs hos seniorer som motionerade ungefär två timmar i veckan. Ökad generell mental förmåga, kvicktänkthet och impulskontroll var några av de framsteg som kopplades till träning. 

Studien leddes av forskare vid Beth Israel Deaconness Medical Center och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Neurology: Clinical Practice.

Seniorträning: Håll dig hel!

Seniorträning: Håll dig hel!


Ju äldre vi blir desto mer inser vi att det enda riktigt viktiga med löpningen är att kunna löpa. Då blir det ännu viktigare att undvika löparskador. Här är tre nycklar till skonsam löpträning.

För äldre löpare medför ofta ett längre uppehåll i träningen att det blir näst intill omöjligt att komma tillbaka till den tidigare prestationsnivån. Att hålla sig hel och frisk är naturligtvis en viktig förutsättning för alla löpare oavsett ålder, men för oss äldre är det grundbulten.

Vi har helt enkelt inte råd att göra avbrott i våra träningsrutiner. Den tröghet i celluppbyggnaden och hormonaktiviteten som följer med stigande ålder gör att vi behöver en regelbunden träningsstimulering i ännu högre grad än yngre löpare. Träningsuppehåll innebär att vi snabbt förlorar kapacitet, som dessutom är avsevärt svårare att återvinna än om man är i 30- eller 40-årsåldern.

Löpträning belastar rörelseapparaten på ett högst påtagligt sätt (vilket också gör löpning till en mycket effektiv träningsform). Det finns emellertid en rad åtgärder som man kan vidta för att göra träningen mer skonsam för en åldrande kropp. Här följer tre viktiga faktorer:

Bästa underlaget

Det optimala underlaget för löpträning är en slät park- eller grusväg. Där finns nämligen en viss mjukhet som hjälper till att absorbera stötarna från marken, samtidigt som underlaget är så pass fast att du får bra respons i frånskjutet. 

Du behöver nödvändigtvis inte undvika all asfaltslöpning, men har du tillgång till områden med fasta men lätt sviktande grusvägar så bör du välja dessa i första hand.

Håll dig däremot helt borta från långa avsnitt med betong- och cementunderlag. Dessa ger nämligen ingen som helst eftergift, vilket utsätter åldrande knän och underben för en onödigt tuff belastning.

Träna alternativt

Alla löpare känner då och då av mindre skavanker, till exempel en extra stramhet i muskulaturen eller ömhet i lederna. I det läget blir man ofta osäker på om man ska genomföra sin planerade träning eller ta en extra vilodag.

Den smarta lösningen vid sådana tillfällen är att köra ett alternativt träningspass: lätt cykling, simning, en promenad, ett lätt pass på crosstrainern eller en promenad på löpbandet. Det ger dig en bra cirkulationsträning utan att ytterligare belasta ömmande muskler, muskelfästen, leder och senor.

Äldre löpare har ofta känsliga leder och bör därför vara särskilt lyhörda för kroppens signaler. Alternativ träning bör därför vara en naturlig del i våra träningsplaner, något som vi egentligen inte ska se som ”reservträning”. Vi bör istället flexibelt växla mellan löpning och de alternativa träningspassen beroende på hur kroppen känns.

Träna dina svagheter

Vi har alla något område eller en specifik del av kroppen som är vår ”svaga länk”. Ibland är det en medfödd anatomisk svaghet, ibland är den orsakad av tidigare skador. När vi kommer upp i åldrarna blir detta problemområde ofta den begränsande faktorn för hur mycket och på vilket sätt vi kan träna. 

Sådana problem går inte att vila bort, utan vi måste istället hitta sätt att motverka den negativa inverkan de har på våra träningsambitioner. Oftast handlar det om att genomföra styrke- och rörlighetsövningar som är speciellt inriktade på området.

Inte sällan finns det också anledning att se över sin löpteknik och kroppshållning, eftersom minskad muskelstyrka och sämre koordination gör att vi tenderar att löpa mindre tekniskt effektivt. 

När det gäller kroppens biomekanik brukar man prata om ”den kinetiska kedjan”, vilket förenklat betyder att en viss rörelse i en kroppsdel alltid medför en kedjereaktion som påverkar andra delar av kroppen. Bra balans och kroppskontroll innebär att denna kedjereaktion synkroniseras på bästa möjliga sätt.

Löpare vill av naturliga skäl ägna sig åt löpning, men ibland måste man underhålla kroppen med kompletterande träning för att faktiskt kunna löpa. Äldre löpare har nästan undantagslöst – antingen medfödda eller självförvållade – svagheter. Ignorera dem inte, utan ge dem extra uppmärksamhet så ökar dina förutsättningar att kunna fortsätta löpträna långt upp i åren.